Sofia Ekholm
Yoga World
BarnPersonlig utveckling

Jag är tydligen en dålig förälder

Lördag idag vänner, och jag tänkte faktiskt ryta i lite. För jag är en dålig förälder. Tydligen.

Det här inlägget har nada med yoga att göra, det handlar om alla ”duktiga” (observera situationstecknen) mammor därute. Mammor som ALDRIG skulle sätta sitt barn framför tv:n eller ens få för sig att ge dem barnmat på burk eller en grötklämmis när de är på språng. Som kallar den förälder lat som väljer att sätta sitt barn framför tv:n en stund. Och som gärna skriker ut sina åsikter vitt och brett på sociala medier, där de får medhåll av andra duktiga mammor.

Enligt dessa mammor är babblarna skit och vad lär sig barnen att maten kommer ifrån om den serveras ur en tub?

Ja ni, är det detta som kallas för mom shaming?

Inte vet jag, allt jag vet är att jag tycker det är åt helvete (ursäkta språkbruket).

När jag blev mamma hade jag som intention att inte låta Aelia titta på tv innan hon fyllt två år. Vid ett år bröt jag mitt löfte till mig själv. För jag orkar helt enkelt inte hitta på saker hela tiden. Jag orkar inte dra igång brödbak eller ha henne hängandes på höften hela tiden. Och det är inte alltid hon är så förtjust i att leka själv. Så jag sätter på animerade barnsånger på tv:n och sätter mitt lilla hjärta framför skärmen 10-15 minuter. För ibland behöver jag bara få plocka undan eller kanske dricka en kopp kaffe utan gnäll och att någon drar i (eller ner) mina byxor.

Och för det är jag en dålig mamma?

I don’t think so.

Så nej, det gör mig inte till en dålig mamma och det gör mig inte heller till en lat mamma.

Men jag har inte hur mycket energi som helst. Och ibland tar den slut.

Snälla någon, håll med mig, för på de här DUKTIGA MAMMORNAS konton lyser de som känner som jag med sin frånvaro. Där förfasas det bara över babblarna, dessa ”hemska figurer som inte lär barnen någonting”.

Jag är medveten om att det inte är ultimat att låta ett barn under två år titta på tv, att det till och med finns forskning på det. Men jag vägrar tro att det är helt igenom dåligt.

För det första tycker Aelia att det är väldigt roligt. Och det ÄR lärorikt. Hon har lärt sig klappa händerna, stampa fötterna, knäppa med fingrarna och hon vet var huvudet, magen och kinden är. Hon kan säga BÄÄ och hon kan säga MUU och hon knackar i golvet när haren knackar på tomtens port.

Jag bakade inte innan jag fick barn och jag tänker inte börja nu heller, bara för att ha något att göra. Jag är inte och kommer aldrig att bli en bullmamma. Om det gör mig till en dålig förälder… okej.

Och vet ni vad? Förmodligen kommer Aelia att börja förskolan tidigare än vi tänkte från början. För som en mamma jag känner sa: “Ja, du gör rätt i att sätta henne på dagis. Att vara hemma i två år är BRUTALT.”

😂😂😂

Okej, brutalt kanske är att ta i, men det är heller inte så lätt alla gånger. Allt blir inte som man föreställt sig. Vissa saker är bättre, som den fantastiska, obeskrivbara kärleken man känner till sitt barn. Men vissa saker tvingas man omvärdera.

Innan jag blev mamma visste jag ALLT om hur man tog hand om barn. Eller som citatet ovanför lyder:

“I used to be the perfect parent. Then I became a mother.”

And this mother does not intend to start baking cakes. Inte lussekatter heller. Det finns att köpa. Kanske kan vi ta en promenad till affären istället. Är det okej?

Avslutar med några träffande Instagrambilder:

Namaste

/S

 

 

 

6 kommentarer

  1. Oj! Ja det finns uppenbarligen verkligen olika uppfattningar. För min del är det viktigaste för att känna mig som en bra mamma att vara närvarande, ge villkorslös kärlek, mycket pussar och kramar, ge sund mat och varma kläder 🤗 säkert nåt jag glömt där men men…
    Någon sa till mig “har du bakat lussekatter än?” Nej måste man det tänkte jag… mitt svar var “nej, och det tror jag inte heller jag kommer göra”.
    För att helhjärtat kunna ge fullständig uppmärksamhet och kärlek till barnen måste iallafall jag skapa stunder för återhämtning OCH TID för att umgås MED barnen, titta på dem, prata med dem, leka med dem…. Så inte mycket bak här och många barnmatsburkar har det blivit! Burkarna köpte jag med gott samvete dessutom eftersom det sas till mig att då får de i sig alla näringsämnen. Tv, läsplatta och babblarna blir det också. Sen har jag hört att de mest lärorika är att typ vara ute i skogen och det kan det säkert vara. Men där kan man ju inte vara hela tiden😂
    Jag är säker på att du är världens bästa mamma!!!❤

  2. …måste bara tillägga 😂 på promenaden till affären får ni frisk luft, är tillsammans och får dessutom förmodligen mindre socker i er eftersom ett bak ofta ger mer än ett par inhandlade lussebullar 👍🏿😉

    1. Så bra skrivet Lina, du har alldeles rätt. För om jag ska va ärlig så skulle jag inte få för mig att ge Aelia kakor eller lussekatter överhuvudtaget… så pretto är jag, haha!

  3. Tackar för detta inlägg! Finns inget som står mig mer upp i halsen än präktiga bullbakande PK-mammor som dessutom tycker det är käckt att kritisera andra mammor. Alla är vi den absolut bästa föräldern vi kan vara – och det kan se otroligt olika ut. Precis som alla är olika människor med olika fördelar och nackdelar. Dessutom har alla olika förutsättningar och liv och framförallt olika BARN. Min lilla gullis är världens VILDE. Hade jag inte fått använda TV så hade jag gått under vid det här laget 😉 Tänk då de som får tvillingar eller trillingar, ha ha ha! Nä folk kan gärna chilla lite! 😀 https://mellan-raderna.com/

    1. De allra flesta gör ju så gott de kan, och sedan när det inte “passar” blir det liv, skitsnack mm… Så trött på det. Blääää! Låt din lilla vilde titta på tv när du behöver en paus – det dör ingen av. Tvärtom <3

Lämna en kommentar

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.