BLOGGMENY
YOGA WORLD
Annons

Personlig utveckling

Personlig utveckling

Varsågod – en påse skit inslaget i vackert presentpapper!

När någon uppträder otrevligt, oförskämt, nedlåtande eller är elak emot dig – blir du ledsen eller arg?

Kanske är du en sådan person som rycker på axlarna, som tycker att hur andra beter sig beror bara på dem själva. Om du är en sådan person – GRATTIS! Men det är inte de personerna jag vänder mig till i det här inlägget  🙂

Jag vänder mig till dem som faktiskt påverkas av hur andra uppträder gentemot dem, trots att de rent intellektuellt vet att det inte har med dem att göra.

I många år, nästan alla år, har jag blivit ledsen. Jag har känt mig som ett offer, värdelös och jag har utan vidare tagit den andre personens ord för “sanning”. Någonstans måste de ju ha fått det ifrån, eller hur?

Att bli ledsen är inte speciellt konstruktivt, snarare väldigt destruktivt, för att låta andras åsikter drabba en och bli ens egen sanning är att bli ett offer för omständigheterna.

Men på senare år (och tid!) har det hänt något hos mig. Jag blir rent ut sagt förbannad när människor uppträder nedlåtande, snorkigt och otrevligt mot mig. Vad ger dem rätten att vara spydiga undrar jag. Jag tänker fortfarande mycket på vad andra verkar anse om mig, det går mig verkligen inte förbi (men jag har ju egentligen ingen aning om vad folk tycker, så det är ett väldigt slöseri med tid). Saken är den att jag vägrar ta mer skit i livet.

Jag tror att det allra bästa är att inte bry sig alls, att skratta och rycka på axlarna, men näst bäst efter det är nog ändå att bli arg. För ilska kan vara konstruktivt. Man agerar, sätter gränser och står upp för sig själv.

Och det är inte alltid lätt att stå upp för sig själv. Särskilt inte när andra dömer en för den man är, för de val man gör i livet.

Men att känna ilska istället för ledsamhet gör att man ser klarare på saker och ting, på de människor man har runt omkring sig. Blir man ledsen av någons kommentarer/åsikter är det lätt att vilja ändra på sig själv, vara den andra till lags. Ilskan verkar inte på samma sätt.

Ja, vad vill jag egentligen säga med detta inlägget?

Hm, kanske behöver jag bara få det ur systemet då jag på senare tid faktiskt har blivit ganska förvånad och överraskad av hur människor i min närhet faktiskt beter sig. Men jag vill också be dig fundera – finns det någon/några i din omgivning som ger dig skitpåsar omsorgsfullt inslagna i vackert papper? Alltså, spydiga, sarkastiska, otrevliga, elakheter inlindande i fina ord?

Om du vill kan du fundera på varför de verkar hysa agg mot dig, varför de har ett behov att spy galla (öppet eller genom förklädda ord) eller så kan du helt enkelt skita i dem och leva ditt liv. Det gör jag. Åtminstone jobbar jag på det.

Namaste

/S

 

15 februari, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
Annons
Personlig utveckling

Kämpar med samma saker som för ett år sedan

Ni som har Facebook – visst är det roligt med aviseringen “Den här dagen”? 🙂 På sistone har jag fått upp länkar till föregående års blogginlägg och det har varit himla spännande att se var jag befann mig i livet och därmed delade med mig av här på bloggen.

För ett år sedan var jag gravid utan att veta om det, jag kämpade med att visa medkänsla till mig själv och jag hade som nyårslöfte att lägga mig en stund på sofflocket varje dag. Jag ville bli av med känslan att vara lat och kunna “unna” mig vila med gott samvete. Jag skrev:

“Till syvende och sista handlar om att vara snäll mot sig själv, att respektera sig själv och sina behov – och det är svårt. Tycker jag. För tänk om någon annan tycker att man är lat?”

Vill ni läsa hela inlägget från förra året så klicka er in här.

Idag, et år senare, är jag inte gravid, men jag kämpar fortfarande med att vara snäll mot mig själv. Jag har lite lättare att “unna” mig vila, för nu har jag lilla Aelia att ta hand om. Det är fortfarande inte enkelt, men jag vet att om jag inte tar hand om mig själv så är det inte bara jag som blir lidande. Jag har inte råd med en krasch, och försöker, när det är möjligt, att ta igen mig en stund mitt på dagen när hon sover.

Som sagt, lätt är det inte, men ju fler gånger man trotsar den inre rösten som säger att man är lat så blir det lite lättare.

Hur tänker ni kring vila/lättja/lathet?

Namaste

/S

 

 

 

4 januari, 2018 | 2 KOMMENTARER!

Populärt från Yogaworld.se

MeditationPersonlig utvecklingYoga

Mitt nyårslöfte

God fortsättning!

Hur firade ni in det nya året? Jag är glad att jag och mannen avbokade våra planer och bestämde oss för att vara hemma själva. Kändes inte rätt att bjuda hem folk när man riskerar att somna vid klockan 22 (eller önska att man fick göra det). Nu höll jag dock ut ända till klockan 23, men innan dess hann vi med att skåla i lite Möet Chandon, käka räkbakelser och mumsa på lite väl utvalda ostar och chokladpraliner. En nyårsafton helt i min smak – det kändes faktiskt riktigt befriande att fira i mjukisbyxor och få släcka lampan innan tolvslaget  🙂

Nu ligger ett helt nytt år framför oss, och jag ser så mycket fram emot det. Jag har nog aldrig sett fram emot någonting så mycket i hela mitt liv. Att få följa lilla Aelias utveckling är det mest fantastiska jag har varit med om, och jag värdesätter varje dag tillsammans med henne. Ja, detta året och alla år framöver blir verkligen en resa  <3

Några nyårslöften avgav jag inte innan jag kastade in handduken där en timme innan tolvslaget, men när jag bläddrade igenom mitt Instagramflöde idag så dök den här bilden upp! Och jag kände bara: “Yes, här har vi det!”. Det är inget löfte what so ever, men fina förhållningsregler för hur jag vill leva mitt liv. I tacksamhet och kärlek, med mål och mening och med ett generöst hjärta. Ja, jag diggade det faktiskt så mycket att jag skrev ut det, ramade in och satte upp på väggen. Känns fint med en daglig påminnelse  🙂

Hur känner ni inför löften och mål när det kommer till det nya året, kära läsare?

Namaste

/S

 

2 januari, 2018 | 2 KOMMENTARER!
MeditationPersonlig utveckling

35 frågor som hjälper dig summera 2017

Hej på er!

Hoppas ni mår bra så här i mellandagarna och att ni njuter och tar hand om er själva och varandra 🙂

Jag som är mammaledig märker inte så stor skillnad, dagarna ser likadana ut som alltid, förutom att min man är hemma lite mer än vanligt, vilket så klart är mysigt <3

Nu är det ju inte många dagar kvar tills nyårsafton, och så här inför årets slut brukar jag alltid se tillbaka på de gångna månaderna och försöka göra ett slags avslut innan det är dags att kliva in i det nya året. Som nybliven mamma har jag i år inte lika mycket tid som vanligt att reflektera och summera, därför blev jag glad när jag fann www.blimeradu.se – en sida vars syfte är att hjälpa  självkritiska själar på sinnesfrid (här räcker jag upp handen och ber om hjälp, någon mer som behöver sänka kraven och lära sig sätta gränser?)… På sidan hittade jag nämligen en rad frågor som hjälper en att summera året som gott. Så himla bra!  🙂

Och eftersom upphovsmakaren Marie Bengtsson skrev att det var okej att dela dessa 35 frågor som hjälper dig att avsluta 2017 och påbörja 2018 på ett bra sätt så tänkte jag göra det, eftersom jag själv fann dem så bra och givande!

Så här nedan ser ni frågorna. Och kolla gärna in sidan i sin helhet, mycket läsvärt för den som vill växa som människa <3

Året i sin helhet

  1. Vilka var årets höjdpunkter?
  2. Vad har jag åstadkommit?
  3. Vad har jag prioriterat?
  4. Vilka har varit de viktigaste lärdomarna?
  5. Var har jag överträffat mig själv?
  6. Var jag inte levt upp till mina egna förväntningar?
  7. Vilka löften gav jag? Höll jag? Höll jag inte?
  8. Vilka löften gavs till mig? Infriades? Infriades inte?
  9. Vilka projekt är inte avslutade? Uppskjutna?
  10. Vilka vanor påbörjade jag? Slutade jag med?

Min relation till mig själv

  1. Hur har jag visat att jag respekterar och älskar mig själv?
  2. Hur väl har jag lyckats leva i enlighet med mina värderingar?
  3. Hur väl har jag tagit hand om mina känslomässiga behov?
  4. Hur väl har jag tagit hand om min fysiska och mentala hälsa?
  5. Vad känner jag mig stolt över?
  6. Vad känner jag mig tacksam över?
  7. Finns det något som hänt i år som jag fortfarande känner skam eller bitterhet för?
  8. Finns det kvardröjande skuld för något som jag har gjort eller inte gjort?
  9. Vad behöver jag förlåta hos mig själv?

Min relation till andra

  1. Hur har jag visat att jag älskar dem jag bryr mig allra mest om?
  2. Finns det skuld eller dåligt samvete när jag tänker på min familj? Mina vänner? Minaarbetskamrater, kunder eller klienter?
  3. Har jag tillbringat min tid med rätt personer och på rätt sätt?
  4. Vilka relationer har fördjupats under det gångna året? Försvagats?
  5. Finns det ouppklarade konflikter i någon av mina relationer?
  6. Vilka samtal behöver jag ha och med vem för att kunna avsluta detta år?
  7. Vad behöver jag släppa taget om?

Summering av 2017

  1. Vad är jag inte avslutad med?
  2. Vem är jag inte avslutad med?
  3. Vad behöver jag göra och säga för att kunna känna mig avslutad?
  4. Vad handlade år 2017 egentligen om?

Inför år 2018

  1. Vad vill jag åstadkomma under 2018?
  2. Vad vill jag prioritera?
  3. Vilka vanor vill jag fortsätta med och påbörja?
  4. Vem vill jag vara under 2018?
  5. Vilka tre ledord ska vägleda mig det kommande året?

Lycka till – och gott nytt år!  <3

Namaste

/S

 

28 december, 2017 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
Personlig utvecklingYoga

Förväntningar och vad man kan göra för att få ett lyckligare liv

Jul, jul strålande jul. Fina och många julklappar, okomplicerad och konfliktfri samvaro med familj och släkt och en massa god mat… Härligt härligt. Eller inte. För det blir ju sällan så där bra som man vill att det ska bli. Som man förväntar sig. För hur man än vänder och vrider på det har vi alla och envar våra egna, personliga förväntningar på julen och allt vad den innebär.

Hela livet har jag förväntat mig saker, både av mig själv och andra, och hela livet har jag blivit besviken. För varken jag själv eller dem i min närhet kan alltid leva upp till dessa förväntningar. Därför kändes det liksom “YES” när jag i Instagramflödet häromdagen fann ovanstående citat: Expect nothing. Appreciate everything, dvs Förvänta dig ingenting. Uppskatta allting.

Så jag bestämde mig för att låta dessa ord försöka bli en slags sanning i mig under julen i år. Lättare sagt än gjort, jag vet  🙂

Men jag vet också att livet blir härligare om jag lyckas  <3

Vad gäller julklappar så har jag inga förväntningar alls. Maken och jag har bestämt att inte köpa någonting till varandra i år (och gud nåde den som bryter mot förbudet!!). Vi fick ju världens finaste present den 20 september i år och dessutom ska vi ut och resa, så det får räcka. Att köpa bara för att köpa är inget för oss. Jag vet att jag kommer få något av mamma, och vad det än blir så blir jag glad, för eftersom jag inte önskar mig någonting kan jag inte bli besviken.

Maten? Jo, den blir vad jag själv gör den till. Har inhandlat vegetariska prinskorvar och tillsammans med lite Jansson och kanske en laxbit och en gigantiskt bit blåmögelost så är jag nöjd. Bubbel därtill, såklart  😉

Sällskapet då? Som högsensitiv (HSP) far jag illa när det är mycket folk, aktivitet, sorl, tjo och tjim i min närvaro. Blir trött på ett ögonblick. Förra året firade jag och min man jul själva, och mycket talar för att det blir så i år också (men med lilla Aelia såklart!). För det är inte värt att trötta ut sig till en blöt liten fläck bara för att vara andra till lags. Förra året sa jag ja till mig själv och det blev en av mina bästa jular någonsin – lugn och skön, precis som jag vill ha det.

Jag vet att en hel del tycker att jag är konstig och självisk som väljer bort det traditionsenliga släktkalaset vid jul, men varför utsätta sig för sådant man inte mår bra av, bara för att det är tradition och för att göra andra till lags? Kanske är det till och med så att det finns människor som avundas mig och önskar att de kunde/vågade göra detsamma, men inte vill stöta sig med folk och därför biter ihop och lider i det tysta. Att säga nej till sig själv men ja till andra för att inte göra dem ledsna/besvikna tycker jag är fel. Alla har ansvar för sina egna känslor och vi har bara ett liv. Som min mamma brukar säga: “Det finns bara två måsten här i livet – att välja och dö”. Sant, eller hur? Vi behöver göra val som gör oss gott och det andra – att dö, det ingår liksom i dealen när man föds.

Nu har jag en egen liten dotter, en dotter som jag vill lära vara sann mot sig själv i alla lägen. Som vågar säga ifrån när något inte passar eller gör henne illa. Som jag vill lära göra egna val utifrån sin magkänsla. Och jag vill ge henne en fin jul, i år och alla år framöver. En jul som inte bara handlar om julklappar och förväntningarna därpå, utan om mysig och lugn tillvaro med dem hon älskar mest <3

Hur tänker du när det kommer till förväntningar, dina och andras, vid jul? Dela gärna med dig i kommentarsfältet.

Namaste

/S

 

 

21 december, 2017 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
1 2 34
Annons